Los Angeles, del tre - Universal Studios
Tredje dagen på resan så begav vi oss till Hollywood för att besöka Universal Studios.
Universal studios är, som många kanske vet, ett stort amerikanskt filmbolag. De råkar också ha ett nöjesfält. Här kan man bland annat åka de två coolaste åkattraktionerna som jag någonsin har åkt, nämligen Jurassic park och Mumien. Jag tänker bara berätta om den ena. Nämligen Jurassic park.
Jurassic park är en vattenåktur genom förhistorien. Under hela resan byggs en mörk stämning upp. Det första man stöter på under båtturen är växtätande dinousarier, kanske tio meter höga, som vrider och vänder på sig när man åker förbi. Inte så farligt. Men en liten stund senare åker man förbi en trasig velociraptorinhängnad. Detta är den första varningen man får. De söndriga elstängslen som sprakar och slänger ifrån sig gnistor tyder på att de har brutit sig ut. Ni som sett filmerna kanske minns hur stor roll dessa tvåbenta köttätare spelar.
Andra varningen man stöter på är en stor, gul båt av samma typ som den man sitter i. Den ligger övergiven och söndersliten vid kanten. Nu börjar mystiken tätna. Och visst, där i båten står en velicoraptor och fräser ilsket åt oss när vi passerar.
Runt nästa sväng så hänger det en jeep, kanske tio meter upp i luften. Den svajar ostadig och väger över kanten sådär dramatiskt som de alltid gör på film. Plötsligt så tippar den över kanten och faller rakt ner i vattnet med ett stort plask, rakt bredvid båten man sitter i. Coolt.
Båten åker in i vad som tycks vara ett övergivet forskningscenter. Det mesta verkar ur funktion och trasigt. Vid kanten av båten står ännu en velicoraptor som verkar rätt ilsken över att den inte kommer åt oss. Men snart dras uppmärksamheten någon annanstans, för plötsligt faller en stor del av taket ner och ur luckan som öppnats stirrar den största besten av dem alla ut. Tyrannosaurus rex. Huvudet måste mäta två meter på längden. Den gapar och sliter sig för att sluka alla som sitter i båten. Tänderna svävar olycksbådande ett par decimeter över våra huvuden. Men lyckligtvis lyckas den inte komma loss. Vi lever för att se en annan dag... eller?
Nu närmar sig åkturen sitt crescendo. Båten glider igenom en stor och ödslig lagerlokal. I slutet av rummen ser det ut att öppna upp sig mot utsidan. Vrålet av snabbt forsande vatten stiger ju närmre man närmar sig rummets ände. Samtidigt hörs också en röst i högtalarna börja långsamt räkna ner från tio.
"Ten... nine...eight..." börjar rösten. När vi närmar oss så uppenbarar sig en stor brant framför oss. "seven... six..." Vi glider ödesdigert mot vad som verkar vara ett säkert slut.
"Five... four..."Just när man tror att läget inte kunde förvärras så kommer vår vän Tyrannosaurus rex tillbaka. Han står på en platå rakt ovanför fallet och böjer sig än en gång ner mot båten, och den här gången finns det ingenting som kan stoppa honom.
"Four... three..." Allting tycks gå i slow motion när besten olidligt långsamt, fast ändå beslutsamt närmar sig. "Two... one..." Nu hänger vi precis över fallet. Bara några decimeter ovanför oss så stirrar den gigantiska besten oss i ögonen och tänker just sluka allt levande som kommer i dess väg.
Det hörs inget zero, för ljudet av skrik och forsande vatten tar över medan båten skoningslöst faller över kanten och flyger utför en lång, brant backe. Samtliga på båten kippar efter andan när båten slår igenom en vägg av vatten.
Sedan planar backen ut och de flesta antingen gapskrattar eller jublar av förtjusning. Sådär ska en åktur avslutas! Och jag kan lova att det inte finns många torra fläckar på någon av passagerarna.
Nu hade det passat med en bra bild från jurassic, men det har jag inte. Så ni får hålla till godo med en annan bild från Universal studios, från förra året.
Jag och anita blir intervjuade på röda mattan... av pappskyltar?
Universal studios är, som många kanske vet, ett stort amerikanskt filmbolag. De råkar också ha ett nöjesfält. Här kan man bland annat åka de två coolaste åkattraktionerna som jag någonsin har åkt, nämligen Jurassic park och Mumien. Jag tänker bara berätta om den ena. Nämligen Jurassic park.
Jurassic park är en vattenåktur genom förhistorien. Under hela resan byggs en mörk stämning upp. Det första man stöter på under båtturen är växtätande dinousarier, kanske tio meter höga, som vrider och vänder på sig när man åker förbi. Inte så farligt. Men en liten stund senare åker man förbi en trasig velociraptorinhängnad. Detta är den första varningen man får. De söndriga elstängslen som sprakar och slänger ifrån sig gnistor tyder på att de har brutit sig ut. Ni som sett filmerna kanske minns hur stor roll dessa tvåbenta köttätare spelar.
Andra varningen man stöter på är en stor, gul båt av samma typ som den man sitter i. Den ligger övergiven och söndersliten vid kanten. Nu börjar mystiken tätna. Och visst, där i båten står en velicoraptor och fräser ilsket åt oss när vi passerar.
Runt nästa sväng så hänger det en jeep, kanske tio meter upp i luften. Den svajar ostadig och väger över kanten sådär dramatiskt som de alltid gör på film. Plötsligt så tippar den över kanten och faller rakt ner i vattnet med ett stort plask, rakt bredvid båten man sitter i. Coolt.
Båten åker in i vad som tycks vara ett övergivet forskningscenter. Det mesta verkar ur funktion och trasigt. Vid kanten av båten står ännu en velicoraptor som verkar rätt ilsken över att den inte kommer åt oss. Men snart dras uppmärksamheten någon annanstans, för plötsligt faller en stor del av taket ner och ur luckan som öppnats stirrar den största besten av dem alla ut. Tyrannosaurus rex. Huvudet måste mäta två meter på längden. Den gapar och sliter sig för att sluka alla som sitter i båten. Tänderna svävar olycksbådande ett par decimeter över våra huvuden. Men lyckligtvis lyckas den inte komma loss. Vi lever för att se en annan dag... eller?
Nu närmar sig åkturen sitt crescendo. Båten glider igenom en stor och ödslig lagerlokal. I slutet av rummen ser det ut att öppna upp sig mot utsidan. Vrålet av snabbt forsande vatten stiger ju närmre man närmar sig rummets ände. Samtidigt hörs också en röst i högtalarna börja långsamt räkna ner från tio.
"Ten... nine...eight..." börjar rösten. När vi närmar oss så uppenbarar sig en stor brant framför oss. "seven... six..." Vi glider ödesdigert mot vad som verkar vara ett säkert slut.
"Five... four..."Just när man tror att läget inte kunde förvärras så kommer vår vän Tyrannosaurus rex tillbaka. Han står på en platå rakt ovanför fallet och böjer sig än en gång ner mot båten, och den här gången finns det ingenting som kan stoppa honom.
"Four... three..." Allting tycks gå i slow motion när besten olidligt långsamt, fast ändå beslutsamt närmar sig. "Two... one..." Nu hänger vi precis över fallet. Bara några decimeter ovanför oss så stirrar den gigantiska besten oss i ögonen och tänker just sluka allt levande som kommer i dess väg.
Det hörs inget zero, för ljudet av skrik och forsande vatten tar över medan båten skoningslöst faller över kanten och flyger utför en lång, brant backe. Samtliga på båten kippar efter andan när båten slår igenom en vägg av vatten.
Sedan planar backen ut och de flesta antingen gapskrattar eller jublar av förtjusning. Sådär ska en åktur avslutas! Och jag kan lova att det inte finns många torra fläckar på någon av passagerarna.
Nu hade det passat med en bra bild från jurassic, men det har jag inte. Så ni får hålla till godo med en annan bild från Universal studios, från förra året.
Jag och anita blir intervjuade på röda mattan... av pappskyltar?
