Williams blogg

Imorse så roade jag mig nåt skrämmande mycket med att väcka stackars Gusten klockan 7 på morgonen. När man själv inte har sovit på hela natten så blir man lite extra ond.

*DRI-DRING!* plingar dörrklockan fruktansvärt glatt. Efter några sekunders tystnad så öppnas dörren av en yrvaken Gusten som ser på mig med en död blick.

- Va, SOV DU? frågar jag med uppenbart spelad förvåning.

Jag var tvungen att hämta min ryggsäck som har en tendens att mer ofta än sällan ligga hos någon annan än hos just mig, och om man ändå ska väcka någon så kan man lika gärna göra det bästa av situationen och ta vara på skadeglädjen.

Sagt och gjort. Med en gigantisk resväska på hundratjugo kilo i handen och ryggsäcken i högsta hugg så väntar jag på hissen. När den kommer upp så märker jag att en söt blondin, cirka 18 år gammal, redan ockuperat hissen. Hon står och beundrar sin spegelbild utan att lägga märke till mig. När hon öppnar dörren för att kliva ur så ser hon mig och rycker till av förvåning.

Hon tittar sig omkring frågande och går in i hissen igen. Jag kliver in efter henne.

- Ja, nu får du åka upp med mig en våning! säger hon.
- Jaha, okej. säger jag rätt så tafatt, och ler lite. (borde jobba på min vokabulär ibland)

Hon stirrar på knapparna till hissen lite fundersamt. Ingen knapp lyser. Sedan öppnar hon hissdörren och tittar ut igen.

- Eller... var bor jag? frågar hon förvirrat.
- Du, det har jag faktiskt INGEN aning om. svarar jag enkelt.

Hon verkar komma på att hon trots allt är på rätt våning och hon kliver ur hissen. Men innan hon stänger dörren så vänder hon sig om mot mig.

- Vi har bytt krans. förklarar hon generat.
- Jaha, okej. säger jag sympatiskt och nickar förstående.

Sen stänger hon dörren. Gullig tjej.