Williams blogg

Fredagen den 4e Juli

Då var det dags igen. Det var fjärde juli, USAs nationaldag. Nationaldagen i USA är, jämfört med Sveriges, en väldigt stor grej. Fjärde juli är ett av många datum här i USA som faller under kategorin "alldeles utmärkta dagar att frossa lite extra". Här äts grillkorv, kött, kyckling, hamburgare, eller i stort sett allt som går att sätta tänderna i. Det är med andra ord god tid att dra fram grillen och ha ett saftigt barbeque. Eller, som jag fick erfara, TVÅ saftiga barbeques.

Det började med ett hos familjen Montaldo. Henry och Rose, Montaldo-föräldrarna, hade lagat till en riktig festmåltid. Vi dukade upp bordet ute i trädgården och försökte sätta oss till ro. Ett av problemen när man ska sätta sig till ro kan kanske, eller kanske inte vara, att bordet lutar. Förresten ska vi nog vara rätt klara på den punkten. Bordet lutade, och det var definitivt ett problem.

Bordet är ett parkbord. Det består alltså av två bänkar som sitter ihop med bordsdelen och bänkarna saknar ryggstöd. Sen så sluttar hela trädgården, och jag satt självklart med ryggen mot sluttningens riktning.

Lägger man ihop de föregående påståendena så är det inte svårt att föreställa sig resultatet. Tänk er en tvål på taket av en fortkörande bil. Inte helt olikt hur jag föreställer mig att tvålen skulle känna, kände jag mig där jag desperat klamrade mig fast vid bordet för att inte trilla av.

Maten var hur som helst jättegod, även om också den bitvis kände sig som en stackars värnlös tvål. Jag var den som fick hindra maten från att hoppa ner i mitt knä när den började glida.

På kvällen så var vi på besök hos Kate, Olles flickvän. Då blev det mycket riktigt grillat en gång till. Gissa om jag var rätt mätt den kvällen. Alldeles för mätt för att inte bli totalt förnedrad av Kates lillasyster, Leah, på mario kart till wii i alla fall. Hon var verkligen galet duktig. Pinsamt, pinsamt.

Som avslut på kvällen så klättrade allihopa upp på taket och tittade på fyrverkerier, vissa mer motvilligt än andra.

 Lägg speciellt märke till hur Anita klamrar sig fast vid Alex. Hon var den som var mest skeptisk till klättrandet.