Williams blogg

I lördags hade montaldofamiljen besök av två vänner till familjen och vi satt ute i trädgården och åt rester från gårdagens barbeque. Jag sitter och pratar med Mora, en kvinna som kanske är i 40-årsåldern.

- I've almost been to Sweden. säger hon stolt.

- Oh really?

- Yes. I went to Germany, and I could actually see across the borders to Sweden.

- Cool. svarar jag, och småler lite samtidigt som jag nickar uppmuntrande mot henne som om jag förstått vad hon över huvud taget menade.

Det här med leendet och nickandet är min metod att bemöta påståenden i situationer där jag inte vill verka oartig, eller helt enkelt dum, för att jag inte förstår. Antingen har hon väldigt bra syn, eller så är mina geografiska kunskaper ännu värre än jag fruktat tänker jag. Men jag säger ingenting, eftersom jag inte vill verka oartig, eller helt enkelt dum.

Min uppmuntrande nick som ger illusionen av att allt är frid och fröjd så att konversationen kan fortsätta, ger som vanligt resultat.

- Yeah. But I didn't actually go into Switzerland, I just saw it. utvecklar hon, och pusselbitarna faller på plats.

Hon har gjort det klassiska misstaget att blanda ihop Schweiz och Sverige. Det är inte första gången jag varit med om det.

- Ohhh, säger jag och förstår äntligen. Sen nickar jag och ler, för att inte verka oartig.